”Vill Riksbanken driva fram en ny bostadspolitik, byggd på social housing?”

”Vill Riksbanken driva fram en ny bostadspolitik, byggd på social housing?”

25.09.2015 - 14:11

Lennart Weiss, Kommersiell direktör, Veidekke Sverige kommenterar lördagens debattartikel på DN debatt och rapporten ”den bedrägliga skuldkvoten”

Lennart Weiss, Kommersiell direktör, Veidekke Sverige

Ett grundläggande tema i Stefan Ingves och Riksbankens retorik är att ”hushållens skulder utgör en risk” samtidigt som man säger att ”bostadsbyggandet måste öka”. Eftersom bostadsbyggande förutsätter finansiering finns anledning att fråga sig hur Riksbanken resonerar. Råder det oklarheter inom Riksbanken om hur bostadsfinansieringen fungerar eller finns det en mer eller mindre uttalad ambition att bereda väg för en grundläggande omläggning av svensk bostadspolitik?

Frågan får sin belysning om man analyserar hur den svenska bostadsmarknaden ser ut och fungerar sedan 30 år tillbaka. 70 procent av bostadsbeståndet består idag av ägda bostäder. I landsorten är småhus med bostadsrätt eller äganderätt den mest populära boendeformen. I storstäderna söker sig flertalet bostadskonsumenter till det ägda boendet, dels för att hyresmarknaden i praktiken är stängd, dels för att ägt boende i nyproduktion, allt annat lika, alltid är avsevärt billigare än motsvarande hyrda bostäder.

Så har det i praktiken förhållit sig sedan bostadssubventionerna avskaffades i början av 1990-talet och fick till följd av såväl det egna som lånade kapitalet fick en marknadsmässig prissättning. (Sambandet utvecklas närmare i Veidekkes rapport, Fra leie til eie, sid 28)

Det finns således rationella motiv för bostadskonsumenterna att söka sig till det ägda boendet, i vart fall om man har fasta inkomster och avser att bo stadigvarande under längre tid. I synnerhet för unga familjer, med många förvärvsarbetande år framför sig, är det ekonomiskt fördelaktigt att söka sig till det ägda boendet.

Med de åtgärder som Riksbanken föreslår i den s.k. Stabilitetsrapporten från i juni och som upprepades av Stefan Ingves vid Finansutskottets hearing onsdagen den 23 september är det uppenbart att det kommer att bli svårare för unga och resurssvaga hushåll att efterfråga den boendeform som långsiktigt ger den bästa hushållsekonomin. Riksbanken vill att bolånetaket ska sänkas till 75 procent av belåningsvärdet, att avdragsrätten för skuldräntor halveras, att kvar-att-låna-kalkylerna skärps från dagens redan höga 7 procent och i tillägg föreslår man en rad kreditrestriktioner mot bankerna som i praktiken kommer att slå direkt mot det ägda boendet.

Evidens analys som presenteras på DN debatt lördag visar tre saker:

  1. Riksbankens analyser vilar i flera fall på svag grund.
  2. Genomförs Riksbankens förslag till åtgärder snabbt och utan balanserande åtgärder uppstår med all sannolikhet en akut fastighetskris med fallande priser, stora förluster i hushållsledet och inte minst kommer en rad unga hushåll att hamna i en obeståndssituation.
  3. I tillägg kommer barriärerna till det i grunden prisvärda ägda boendet att bli närmast oöverstigliga och i sin förlängning sätta tryck på politikerna att överväga åtgärder som hittills inte funnits på dagordningen.

Vad Riksbanken vill är både klart och oklart. Tydligt är att Riksbanken vill att marknadshyror införs. Detta är ett återkommande tema i Stefan Ingves retorik vilket reser frågor om Riksbankens mandat respektive vilken bild som banken själv har av sina uppgifter? Är det verkligen Riksbankens sak att uttala långtgående krav på bostadspolitiska reformer?

Samtidigt är det oklart eller i vart fall lagt i dunkelt hur Riksbanken ser på de olika alternativen. Klart är nämligen att om Sverige, som idag är det land i Europa som efter Island och Norge har störst andel ägda bostäder, inte längre ska göra det möjligt för unga familjer att göra en bostadskarriär i det ägda boendet måste andra alternativ erbjudas. Eftersom marknadshyror per automatik skulle resultera i avsevärt högre boendekostnader än inom det ägda boendet är det uppenbart att bankens förslag antingen leder till lägre byggande, därmed ökad trångboddhet, sämre rörlighet, en mindre effektiv arbetsmarknad och ytterst stora samhällsekonomiska konsekvenser eller att Sveriges politiker tvingas till en dramatisk omläggning av bostadspolitiken.

Saken är nämligen den att ”vägen tillbaka”, till den gamla sociala bostadspolitiken är stängd. Med EU:s konkurrensregler som förbjuder riktade subventioner till de kommunala bostadsföretagen och det nya balanskravet för statens budget är det knappast möjligt att återupprätta den gamla modellen.

Det som då står till buds är en övergång till den kontinentala modellen med ”social housing”, d v s subventionerade hyresbostäder som tillhandahålls via behovsprövning. Med goda motiv är Sveriges politiker skeptiska till den idén eftersom social housing per automatik leder till social stigmatisering.

Resonemangen kan vid en första anblick te sig spekulativt. Å andra sidan får alla typer av politiska åtgärder konsekvenser. Om en myndighet föreslår långtgående politiska åtgärder utan att samtidigt presentera några konsekvensanalyser uppstår en naturlig fråga; är tystnaden om den föreslagna politikens konsekvenser en medveten strategi? Det behöver den givetvis inte vara. Den kan vara en följd av bristande insikter om hur bostadsmarknaden fungerar vilket i så fall skulle vara minst lika illa. Eller så är det så att Riksbanken, utan att vilja stå för det, vill att Sverige ska byta bostadspolitik och gå över till ”social housing”.

Riksbanken har under lång tid utsatts för kritik för brist på tydlighet och handlingskraft när det gäller dess grundläggande uppgift, penningpolitiken. När det gäller Riksbankens olika utspel och lobbying i bostadspolitiska frågor har emellertid den kritiska granskningen i stort sett lyst med sin frånvaro. Det finns goda motiv för riksdagen, media och debattörer att bredda fokus. Vilka avsikter har egentligen Riksbanken? Och på vems mandat agerar man i bostadspolitiska frågor?

 

Läs debattartikeln på DN debatt här:

Riksbankens beräkning av hushållens skuld håller inte

Klicka nedan för att ladda ner rapporten

Vill du prata med oss om detta?

Lennart Weiss

Kommersiell direktör, Veidekke i Sverige , Solna

T: +46 70 521 37 81

lennart.weiss@veidekke.se