Ett lyft för billigare boenden

Ett lyft för billigare boenden

12.06.2017 - 11:57

Att bygga billigare boenden utan att ge för mycket avkall på kvalitet är branschens gordiska knut. Ett nytt koncept kanske har lösningen.

Av: Anders Frelin Foto: Jacob Karström

Att skapa billigare boenden utan att ge för mycket avkall på kvalitet har länge varit den gordiska knuten i byggbranschen. Ett nytt system som tillämpas i skånska Rydebäck anser sig har ha löst knuten. Boende, som tidigare inte vetat att de kunde ha råd, kan här köpa sitt första boende.

Den skånska vintersolen värmer i kylan som vore våren redan på väg. I Rydebäck söder om Helsingborg syns byggkranarna redan på långt håll från motorvägen. Det byggs både högt och lågt i utkanten av sovstaden. Bakom Veidekkes skyltar ligger identiska färdigisolerade grunder med alla rör redan inkopplade. På håll kan man tro att det är en gigantisk bassänganläggning för någon industriell produktion.

Men bilden av vad som pågår klarnar när en byggbodsliknande modul kommer farande i luften. Det är Veidekkes nya system, Flex, som för första gången prövar sina idéer om att kunna bygga billigare utan att ge för mycket avkall på kvalitet. Radhus för en helt ny kategori boende.

Rydeback 170127 - 059.jpg

Modulerna är öppna bara på sidan som monteras ihop med nästa modul.

-Vi vill kunna erbjuda hus till människor som inte visste att de kunde ha råd. Och om de kan köpa, då kan de flesta, säger ansvarige Johan Corke.

På bara någon timme lyfter de lettiska byggarna modulerna på plats. Modulerna som tillverkats helt färdiga var för sig i fabriken i Riga blir här till mindre radhus.

I konceptgruppen jobbar Johan Corke tätt ihop med bland andra Jeanna Löwenhielm Toth. De har tillsammans försökt att vända på begreppen jämfört med företagets vanliga projekt. Att utgå från kundens behov i första hand istället för att börja med att skapa ett hus som ska ha alla kvaliteter och tillval.

Rydeback 170127 - 163.jpg

Jeanna och Johan från Veidekke jobbar tätt ihop med Nordic Homes ansvarige Uldis Bicans (i mitten).

-Vi har lite för mycket ritat åt oss själva; ”så här vill vi ha det”. Det är ju inte säkert att vår kund vill det, säger Jeanna Löwenhielm Toth, som jobbar som projektutvecklare men har erfarenhet inom både hus- och landskapsarkitektur.

De har tänkt sig en lastbilschaufför och en sjuksköterska som målgrupp och börjat med frågan: vilka krav måste vi ställa för att uppfylla deras boende. De menar att kontantinsatsen ofta är det som begränsar. Även om personerna har tillräckligt med inkomster för att klara av månadskostnader så kan de sakna förmåga att betala en allt för hög insats.

- Vi tror att vår målgrupp är villig att betala precis under 1,5 miljoner kronor.

Rydeback 170127 - 004.jpg

Alla grunder gjuts samtidigt som husen byggs i fabriken.

För att verkligen testa Flexkonceptet hårt från början valde de Rydebäck som tidigare varit ett svårsålt område. Veidekkes försök för några år sedan att sälja traditionella radhus gick inte alls. Köparna ville inte betala.

-Vi har medvetet valt den hårdaste marknad vi kan tänka oss. Vi vill vara tuffa mot oss själva för att se ifall projektet kan lyckas i ett område med låg betalningsvilja.

Även om tidigare försök att industrialisera byggandet misslyckats – både hos konkurrenter som NCC och det egna bolaget (vars Villa Veidekke lades ner 2011 efter att underleverantören gått i konkurs) – tror Johan Corke på Flex. Och än så länge har han fått rätt. De 23 blivande husen i Rydebäck sålde slut på 14 dagar.

Branschen pratat gärna kvadratmeterkostnad och produktionskostnad. Det vill Flexgruppen komma bort från. I stället tittar de på totalkostnad och vad den tänkta målgruppen har för ekonomiska möjligheter; vilket lånelöfte de skulle kunna få. Johan Corke refererar till engelska uttrycket ”need to have, nice to have”, för att berätta om hur planering kan gå till.

Rydeback 170127 - 115.jpg

Fogen mellan modulerna ska spacklas igen och göra huset till en hel enhet.

-I vanliga projekt stoppar vi in så många ”nice to have” som möjligt. Nu sållar vi lite hårdare bland dem, utan att tulla för mycket på kvaliteten.

Johan Corke är inte bara ansvarig i Flex utan även i paraplyorganisationen Veidekke Koncept. Han är civilingenjör med examen från Väg & vatten i Lund.

- Veidekke Koncept började som ett extremt luddigt uppdrag för fyra år sedan, säger han.

Han fick i uppdrag att skissa på hur företagets tre affärsområden – bygg, bostad och anläggning – skulle kunna förbättra sitt samarbete i produktionen av bostäder. Tanken var att han skulle göra det ett par år och sedan kliva åt sidan.

Men frågeställningarna och svaren växte.  I dag ligger utöver Flex, även ID och MAX under Koncept.

Rydeback 170127 - 143.jpg

Tre radhus monteras på en dag.

MAX är ett äldre koncept för flerbostadshus som syftar till att sänka kostnader på husens infrastruktur. Tanken är att minska kostnaderna för det som inte syns: i stomme, väggar och installationer.

ID (Interaktiv Design) började som en förstudie för två år sedan och är egentligen starten till hela paraplyorganisationen. Även den fick Johan Corke i uppdrag att driva, och hans krav blev att också få med MAX. Under tiden uppkom idén om Flex och då även tanken att samla allt i Koncept.

-Jag tror på idén om att ha en plattform att utgå ifrån när man vill utveckla. Det kan vara svårt i ett projekt. Om man där kommer på något smart eller upptäcker något dumt är det svårt att föra det vidare till nästa projekt ifall man inte har ett koncept bakom sig.

ID vill tänka annorlunda utifrån vad kundens behov är och kan vara i framtiden. Men exakt vad det är vill inte design- och produktchefen Liselott Lövström säga ännu eftersom konceptet är under uppbyggnad.

-Vi tittar på alla idéer som kan få kunden mer interaktiv i processen, säger hon.

För konceptet handlar det till exempel om att analysera vad som är viktigt för olika kundsegment, att förstå kunden, som enligt Liselott Lövström vill ha ganska kraftig guidning inom vissa områden.

-Det gäller bland annat att minimera och anpassa antalet beslut för kunden som kanske inte vill eller behöver välja skruv. Då krävs att vi låter kunden välja bland rätt saker. Att det vi erbjuder är riktigt bra och att vi har förstått kunden.

Rydeback 170127 - 144.jpg

Totalt består projektet av 92 moduler. Modulerna ska bilda 23 radhus i Rydebäck söder om Helsingborg.

Kollektiv intelligens är något som genomsyrar alla de olika koncepten. I ID:s fall att få alla deltagares kunskap om vad som är bäst för kunden.

I Flex handlar det om att överbrygga de olika ”stuprörsindelningar” som kan finnas i företagets vanliga uppdelning mellan bygg, bostad och anläggning.

För två år sedan åkte Johan Corke och Jeanna Löwenhielm Toth till Baltikum för att söka en partner till Flex. De besökte flera fabriker och fastnade för den lilla firman Nordic Homes utanför Riga. Firman byggde tidigare hus till Storbritannien men efter Brexitbeslutet försvann den affären och Flex har snabbt blivit företagets huvudkund.

-Rent teoretiskt skulle vi med låg lönekostnad kunna flytta tillverkningen till Kina för större lönsamhet, men då ökar riskerna. Vi vill ha en långsiktig lösning och utveckla projektet tillsammans med fabriken.

Därför sa de till letterna att de inte vill ha några lockpriser utan kunde betala högre kostnader initialt.

Rydeback 170127 - 135.jpg

Mareks Kadisevskis blickar ut över taket på ett snart färdigt radhus.

Risken att besparingar i byggprocesser går ut över kvaliteten i material och arkitektur är alltid överhängande.

Jeanna Löwenhielm Toth säger att de tankegångarna varit viktiga.

Viktigast är att husen ska uppfylla alla krav och regler som kan gälla i alla landets kommuner. För att husen ska vara flexibla och möjliga att bygga överallt har man inte anpassat till någon enskild kommun som kanske har något undantag utan verkligen uppfyllt alla regler.

Dessutom har de tittat noga på detaljer.

-Det har vi gjort med små medel. Det är ett litet hus och då gäller det att få in ljus och använda ljusa material. Därför har vi valt stora fönster och byggt generösa uteplatser.

-Ljuset är fantastiskt, tycker jag. Och med loftet och att det är öppet upp till taket på andra våningen ger en rymd som jag har svårt att se i andra lågprissatsningar, säger Jeanna Löwenhielm Toth.

Rydeback 170127 - 055.jpg

Mareks Kadisevskis och Arturs Zarans guidar kranen till rätt plats.

I samarbetet med den lettiska fabriken har materialval varit en viktig punkt. Lettiska dörrar, till exempel, är ofta i fanér och med mycket glas. För att passa här har de fått försvenskats. Dörrarna i Rydebäck är släta och vita.

-Om vi bara tänkt på priset hade vi kunnat skruva mer, men någonstans måste man dra gränsen. Vi har gjort val som fördyrat men tror att det varit tvunget för att kunna fungera på den svenska marknaden, säger Johan Corke.

Ett val som de både var rejält fundersamma kring är fönstren i pvc. De hade egentligen velat välja fönster i trä och aluminium.

Rydeback 170127 - 151R.jpg

Jeanna Löwenhielm Toth är både hus- och landskapsarkitekt.

-Men samtidigt är jag förvånad över hur bra de fönstren ändå smälter in, säger Jeanna Löwenhielm Toth.

Om hon själv hade flyttat in hade hon nog velat byta ut golvspisen till en inbyggd variant och också valt till golvvärme.

-Men jag är ju heller inte målgruppen, säger hon och får medhåll av Johan Corke:

-Ta frågan om träfönster: det är klart att det är snyggare. Men har du inte råd är det ju en ickefråga, säger han.

Rydeback 170127 - 159.jpg

Konceptansvarige Johan Corke är civilingenjören som hamnade i byggbranschen av en tillfällighet.