Vindkraft - en ren och förnybar energikälla

Vindkraft - en ren och förnybar energikälla

11.08.2017 - 11:08

I Kungsbacka söder om Göteborg ligger vindparken Iglasjön där vingarna från åtta vindkraftverk roterar storslaget och troget i vinden. Produktionen därifrån räcker till hushållsel för ungefär 16 000 villor. Eller 250 000 kylskåp. Vindparken är den senaste som Eolus Vind AB färdigställt och Veidekke Anläggning SydVäst har byggt fundament och infrastruktur.

 

Vindkraft är en av de renaste energikällorna i Sverige och en av de förnybara energikällor som ökar mest i världen. Vindkraften är numera det tredje största produktionsslaget i Sverige med ungefär 10,5 procent av produktionen under 2015. Vatten och kärnkraft producerar än så länge mer. Landbaserade vindkraftsanläggningar i goda vindlägen är också ett av de billigaste sätten att tillföra ny elproduktion. Hans Hägglund som är affärsutvecklare på Veidekke Anläggning SydVäst med inriktning på vindkraft och energi, beskriver Veidekkes satsning på vindkraft som en del av den industriella sektorn.

För ungefär fyra år sen var Veidekke mogna för att dra igång en energisatsning. Vi hade byggt en del ställverk men ville utveckla oss ytterligare inom energi och industri. Idag är vi en heltäckande leverantör av anläggningsarbeten för vindkraft. Det innebär att vi genomför alltifrån projektering, geotekniska undersökningar, vindkartor och bygglov till konstruktion av vägar, kanalisation, kranplatser och fundament. Just i Iglasjön har vi konstruerat och byggt vägar fram till vindkraftverken och även gjutit fundamenten. Vi ser helt enkelt till så att logistik och infrastruktur fungerar och kommer på plats.

2. Thomas Andersson Eulos_Igelsjon_6m_B_DSC07800_LP_40cmretina_pressbild_Foto Jann Lipka.jpg

Thomas Andersson, Eolus Vind, på ett av vindaggregaten i Iglasjön (Foto: Jann Lipka).

Veidekkes kund är Eolus Vind AB, som firar sitt femhundrade vindkraftverk i Iglasjön och fler är på gång. Det är också en av sex parker som Veidekke byggt åt Eolus. Samarbetet har varat i flera år och Hans beskriver att involvering och rak kommunikation och förståelse för varandras behov som nyckeln till framgång.

– Eolus är en viktig kund för oss. De är verksamma i hela landet och för dem är det viktigt att vi är närvarande i hela projektet oavsett om bygget sker i Norrland eller Småland. Vårt samarbete bygger på enkla, raka kontakter. Vi har det stora företagets organisation samtidigt som vi är småskalig med färre gränssnitt för kunden. Jag använder en devis som jag har hört Arne Giske säga: ”En kall kalkyl och ett varmt utförande”. Det tycker jag stämmer bra. För mig innebär det att lyssna och vara tillmötesgående och samtidigt vara professionell. Det är viktigt att våra kunder känner sig bekväma tillsammans med oss.

Thomas Andersson är byggansvarig för Eolus anläggning i Iglasjön. Han tycker också att samarbetet med Veidekke har fungerat bra.

– Vi är väldigt nöjda med Veidekke och ser dem som en av våra viktigaste och största entreprenörer när det gäller vindkraft. Det är ett stort bolag, men är enkelt att jobba med. Ja, kompetensen och enkelheten är det jag gillar. Ett exempel är att de klarade en leveransförsening från en av våra leverantörer. Turbinleverantören sköter på egen hand montaget av vindkraftverken och levererar bultgrupperna som ska gjutas in i fundamenten. De blev försenade men Veidekke anpassade sin produktion och klarade trots det att färdigställa projektet i tid.

MÖTEN MED JAKTLAG, VÄGFÖRENINGAR OCH BOENDE

Montaget av de 8 kraftverken tog drygt ett år men förberedelserna innan dess var många. En faktor var att få stöd för vindparken hos de kringboende. Visserligen finns det ett starkt folkligt stöd för utbyggnad av vindkraften, de allra flesta svenskar är positiva till vindkraft, men det är skillnad om det kommer närmare. Där är involvering med olika intressenter betydelsefullt. Thomas Andersson på Eolus berättar om arbetet med att få med sig markägare och kringboende.

froreda-111.jpg 

– Vi hade tur och fick med oss en maskinentreprenör i projektet. Han var själv markägare och bodde i närheten och kunde hjälpa oss med kontakter till jaktlag, vägföreningar och privatpersoner. Möten och kontakter är förstås något som alltid sker med de som är berörda. Alla ser inte så positivt till att få vindkraftverk i sin närmiljö och man får ju respektera att människor tycker olika. Men oftast går det bra efter att man pratat och visat hur det ska bli. Det finns ett noggrant regelverk om det där med avstånd, ljud, naturpåverkan osv. Veidekke var med på alla möten och hjälpte oss i de kontakterna.

IMPONERANDE DIMENSIONER

Tornen är 100 meter höga och rotordiametern lite längre ändå. Ibland är Thomas uppe i turbinhuset, väldigt högt ovan mark. Hur är det med svindeln?

– Ja, nog känns det i magen men det är mäktigt. Det är helt otroliga dimensioner på de här maskinerna. Vingarna är 56 meter långa var och de sveper en yta på ungefär 10 000 kvadratmeter. Det blir 350 meters omkrets per varv. Om ett varv går på fem sekunder är hastigheten ute vid vingspetsarna minst 250 km i timmen. Ändå ser det ut att gå så långsamt från marken. Vindkraftverken utvecklas hela tiden och man strävar efter mer effekt. Det innebär större vindkraftverk. I vårt pågående projekt som Veidekke hjälper oss med i Sundsvall, Jenåsen, är det 23 turbiner. Tornen är 127 meter höga och rotordiametern blir hela 126 meter.

Johan Hammarqvist1.jpg

Johan Hammarqvist, kommunikationschef Eolus Vind (Foto: Eolus Vind)

VINDAR OCH VATTEN

Vindkraftverket i Iglasjön producerar ca 73,4 GWh, vilket försörjer nästan 15 000 villor med hushållsel på ett år. Man brukar räkna med att en normalvilla använder ca 5 000 KWh. Är villan eluppvärmd blir det ungefär 3 000 villor. Och hur mycket påverkas produktionen av hur mycket det blåser. Johan Hammarqvist på Eolus förklarar:

Vindkraft är ett intermittent produktionsslag. Det betyder att verken inte producerar lika mycket hela tiden. Om det blåser mindre släpper man på vatten i magasinen och låter vattenkraften fylla upp behovet. Forskning visar att det inte blåser mer numera än förr i tiden, vilket man kan tro med tanke på klimatrapporteringen och de stormar som varit. 2016 var ett sämre vindår än 2015 som var ett väldigt bra vindår. Över tid är det ganska stabilt. Men det får inte blåsa för mycket, då stängs verken av.

TVÅGRADERSMÅLET

Veidekke har åtagit sig att bidra till det mål som sattes upp i samband med FN:s internationella klimatavtal i Paris. Avtalet innebär att begränsa den globala temperaturökningen till en nivå under två grader fram till år 2100. Det är därför helt i linje med företagets tro på en hållbar framtid att arbeta med projekt som inte bara stöder, utan även konkret arbetar för att det målet ska uppnås. Men hur lång tid tar det innan ett vindkraftverk har betalat tillbaka sig energimässigt?

froreda-114.jpg 

Hans Hägglund beskriver livscykelanalyser för vindkraft:

– Det finns undersökningar som visar att den totala energiåtgången för transport, byggande, drift och rivning motsvarar ungefär 1% av verkets totala energiproduktion. Det beror ju fler faktorer förstås, men utan att gå in på detaljer så räknar man med att vindkraften har betalat tillbaka efter 5 –10 månader. Under drifttiden skapas inga farliga avfall eller skadliga utsläpp. I det här fallet använde vi en konstruktionsmetod för att förankra de här fundamenten i berget som kräver mindre betong, vilket är gynnsamt för miljön då tillverkning av cement ger stora koldioxidutsläpp. Vi tänkte också på att korta transporterna och använde närproducerat material. Vi krossade till exempel berg på plats till vägmaterial och hanterade allt schakt och fyllnadsmaterial inom arbetsområdet.

Hans Hägglund.jpg

Hans Hägglund, affärsutvecklare Veidekke

FÖRNYBART ÄR DET NYA NORMALA

På tio år har vindkraften ökat från 1 TWh till 16 TWh, medan kostnaderna för att etablera landbaserad vindkraft har sjunkit. Trenden fortsätter med minskade kostnader tack vare tekniska innovationer, större och effektivare turbiner, minskade produktions- och driftkostnader och vässade processer. Det handlar också om vilka platser man bygger på eftersom närheten för att ansluta till elnätet är en förutsättning som påverkar kostnaden. Tittar man i kristallkulan ser vi ett nytt energilandskap och en ljus framtid för vindkraften. År 2040 räknar International Energy Agency (IEA) att 60% av all tillkommande elproduktion kommer att vara förnybar. Fossilbaserade energikällor kommer att finnas kvar, men spelar en mindre roll i och med de miljömässiga och politiska riskerna. Johan Hammarqvist som är kommunikationschef på Eolus Vind berättar om företagets framtidssyn.

– Vi har bara har sett början på tillväxten av alternativa energikällor. Jag brukar säga att förnybart är det nya normala. Det är inte någon fluga eller något experiment, som det kunde uppfattas tidigare, utan lönsamt. De senaste årens nyetableringar har präglats av färre men allt större vindkraftsparker i Sverige och det är framför allt intresset från utländska institutionella investerare som driver den utvecklingen. I Iglasjön är det en tysk institutionell ägare som har ett åtagande mot sina återförsäkrare. För dem är det fråga om avkastning och de ser till att deras framtida utbetalningar kommer att vara klimatrelaterade. Det är klokt av dem att använda sitt kapital för att investera i miljövänliga produktionskällor och inte fortsätta att bidra till mer klimatbelastande produktionssätt. Detta är framtiden och de vill göra rätt från början.

STÖDSYSTEM OCH LÖNSAMHET

Omställningen, eller snarare den pågående revolutionen på energimarknaden, är samtidigt en smärtsam process för många. Varken elproducenter eller deras kunder är opåverkade av de låga ersättningsnivåerna som varit de senaste åren och det har påverkat investeringsviljan. Men under våren 2017 blev det klarare hur det framtida stödsystemet med elcertifikat kommer att fungera. Johan Hammarqvist berättar om elcertifikaten och vad det kan innebära för Eolus:

– Elcertifikaten är ingen statlig subvention utan ett marknadsbaserat stödsystem för att öka produktionen av förnybara energikällor. De finansieras genom ett påslag på elpriset. Den politiska, och blocköverskridande, energiuppgörelsen sommaren 2016 innebar att elcertifikatsystemet ska förlängas i tio år och byggs ut. Man tror att det kommer att behövas investeringar i storleksordningen 60 miljarder kronor för att klara den utbyggnaden. Med tanke på att vindkraften tillhör ett av de billigaste sätten att tillföra ny elproduktion kan vi anta att en stor del av denna summa kommer att investeras i vindkraft. Nu när beslut finns om elcertifikaten blir förutsättningarna mer klara och vi som projektör och våra investerare vet vilka spelregler som gäller. Det gör att det blir lättare att fatta beslut. Men vi behöver stäva mot s.k. grid parity, vilket betyder att vindkraften ska klara sig på egna ben, alltså bli lönsamt utan stöd.

froreda-16.jpg

NYTT FÖRTROENDE FÖR VEIDEKKE I VINDPARKEN JENÅSEN I SUNDSVALL

Under 2017 fortsätter Veidekke att jobba tillsammans med Eolus i Jenåsen i Sundsvall. Det blir 23 stycken vindkraftverk där Google tecknat ett avtal om att köpa all el som parken producerar i tio år från driftstarten 2018. Eolus planerar också att bygga vindkraft i Norge, som har en gemensam elcertifikatmarknad med Sverige. Handel med elcertifikat kan alltså ske över landsgränserna. Det är det största projekt som Eolus gjort. Kommer det kanske att bli fler samarbeten med Veidekke i Norge? Svaret från Hans Hägglund är optimistiskt.

– Vi hoppas och tror att det blir det som vi kallar att jobba multilokalt, att vi använder alla kompetenser som finns inom koncernen och samverkar.

Vill du prata med oss om detta?

Hans Hägglund

Affärsutvecklare Energi, Region Anläggning SydVäst , Göteborg

T: +46 70 242 52 88

hans.hagglund@veidekke.se