Upprop mot skattefusket, för en sund konkurrens i byggbranschen

Upprop mot skattefusket, för en sund konkurrens i byggbranschen

09.10.2018 - 09:53

Sverige har de senaste åren byggt bostäder och infrastruktur i sällan skådad takt. Flera undersökningar visar samtidigt på en oroväckande utveckling när det gäller hur det byggs. Vi behöver förstärka samverkan för att få bukt med svarta löner, skatteundandragande och lönedumpning. Vi gör det genom ett branschöverskridande initiativ i syfte att bland annat bankerna ska öka kraven på byggbolag vid beslut om finansiering av nybyggnation, skriver företrädare för byggbranschen och SBAB.

 

Konsultfirman AT Kearney och kortföretaget VISA gjorde 2013 en undersökning av skuggekonomins utbredning i Europa mätt som andel av BNP. Med 14 procent kom Sverige tillsammans med Norge på en bottenplacering i Västeuropa.Bara Belgien var sämre. Skuggekonomin bestod till störst del av svart arbetskraft och till resterande del av underrapportering av inkomster, vilket medför skatteflykt. Värst av alla branscher i Europa var byggbranschen. Ännu värre såg det ut i Östeuropa där andelen var 30 procent. Sverige anlitar i hög utsträckning byggarbetskraft från just Östeuropa.

Sverige behöver rekrytera utländsk arbetskraft för att bygga de bostäder, kontor och infrastruktur som täcker samhällets behov de kommande årtiondena. Goda möjligheter att kunna anlita utländsk arbetskraft är alltså avgörande. Men bristande kravställning på byggbranschen i kombination med otillräcklig uppföljning och kontroll bidrar till en osund konkurrens mellan byggbolagen. Aktörer längre ner i underleverantörsleden kan få stora uppdrag genom att dumpa priserna med hjälp av lågbetald svart arbetskraft och skatteflykt. Flera granskande reportage har visat alarmerande exempel där utländsk arbetskraft erhåller en bråkdel av de minimilöner som regleras i svenska kollektivavtal och där arbete sker med otillräcklig skyddsutrustning och med en undermålig boendestandard för arbetstagarna.

Dessa problem är kända sedan länge och seriösa byggbolag har därför vidtagit en rad åtgärder för att komma till rätta med missförhållandena. Även på lagstiftningssidan har åtgärder vidtagits, bland annat genom införandet av krav på personalliggare och entreprenörsansvar. Trots detta pekar flera undersökningar den senaste tiden på en fortsatt negativ utveckling. Skatteverket släppte i maj rapporten ”Företagens synpunkter på skattesystemet, skattefusket och Skatteverkets kontroll” där få ljuspunkter går att skönja. Rapporten visar i en jämförelse med andra branscher att möjligheten att undanhålla inkomster från beskattning upplevs som störst hos just byggbolagen. På frågan om svarta löner förekommer i branschen svarar dubbelt så många aktörer som för fyra år sedan att så är fallet. Visselblåsprojektet ”Fair play bygg” tar emot anmälningar om misstänkt fusk från allmänheten. I en rapport från 2018 är ”anställda som avlönats svart” det i särklass vanligaste anmälda brottet. Skattemyndigheten är den myndighet som har tagit emot flest anmälningar från Fair play bygg.

Hur kommer vi då till rätta med problemen? Frågan är komplex och det behöver vidtas åtgärder inom flera områden i samarbete mellan en rad aktörer för att missförhållandena ska kunna stävjas.

Ett första område  är att arbeta med är uppföljning och kontroll, där både byggbolagen och inte minst de offentliga beställarna behöver bidra. Vi vill att beställare av byggnationer, till exempel kommuner och staten, inte bara ställer krav i sin upphandling utan också följer upp och kontrollerar hur byggbolagen utför arbetet och levererar. Vi saknar en etikett som beskriver problemet och samtidigt utgör en symbol för ett projekt som har producerats med sjysta arbetsvillkor. Kanske ska våra hem ”rättvisemärkas”, precis som många andra varor? Vi måste börja se på hur fastigheter och anläggningar byggs som en del av byggbolagens och beställarnas sociala  hållbarhetsarbete.

Ett andra område är att byggbranschen och beställarna kan vidta fler åtgärder för att minska risken att oseriösa underleverantörer anlitas. Det kan till exempel handla om att se över antalet underleverantörsled, krav på arbetsvillkor eller andra åtgärder som säkerställer ökad kontroll i produktionskedjan.

Ett tredje område som kan behöva skärpas är myndigheternas kontrollarbete. Vi behöver se fler platsbesök på byggarbetsplatser av till exempel Skatteverket, Migrationsverket och Arbetsmiljöverket. Det behövs också ett bättre informationsutbyte mellan myndigheterna. Sannolikt behöver lagstiftningen ses över på detta område för att möjliggöra ett utökat kontrollarbete och säkerställa att alla individer och företag lever upp till sina samhällsåtaganden.

Ett fjärde område  att arbeta med är bankernas kravställande vid finansiering av byggprojekt. Banker levererar nödvändig finansiering för byggprojekten. I bankernas affärsmodell ligger att ställa krav som motprestation för de krediter som erbjuds. Massor av krav. Om du placerar 10000 kronor på ett bankkonto startar en kontrollapparat där ett flertal frågor ställs om pengarnas ursprung, syfte med placeringen med mera. Detta för att undvika att bankerna används för bland annat penningtvätt. Om du vill låna 500 miljoner kronor för att finansiera en nyproduktion av ett flerfamiljshus ställs också många frågor och krav på dig som låntagare och på byggprojektet. Däremot är krav sällsynta på var pengarna slutligen inte får hamna. Bankernas finansiering kan därmed, om inte direkt så indirekt, bidra till att finansiera svartarbete. Bankerna borde därför ha en unik möjlighet att tillsammans med byggbolagen verka för en mer långsiktigt hållbar byggmarknad – en byggmarknad med sundare konkurrens, högre kvalitet i byggandet, drägligare arbetsvillkor och ökade skatteintäkter.

Frågorna är komplicerade och vi har ännu inte alla lösningar och svar. Vi vill, med detta inlägg, uppmana hela byggbranschen, alla banker samt offentliga beställare till ett gemensamt upprop mot skattefusket. Vi bjuder nu in till en branschöverskridande arbetsgrupp i syfte att enas om att krav och uppföljning ska ske mellan banker, byggbolag och beställare.

Jimmy Bengtsson VD Veidekke Sverige, Klas Danielsson VD SBAB, Malin Pellborn Hållbarhetschef SBAB, Roger Linnér COO Peab, Leif Linde VD Riksbyggen, Jessica Löfström VD ExpanderaMera