Det förs en intensiv debatt om bostadspriserna i Sverige och hushållens skuldsättning. Flera bedömare menar att hushållen lånar för mycket och att den nuvarande nivån på hushållens skulder i förhållande till dess inkomster är ohållbart hög vilket riskerar att hota den finansiella stabiliteten. Detta brukar också beskrivas som ett skäl för att avstå ytterligare sänkningar av räntan.
I syfte att konstruktivt bidra till diskussionen om skuldutvecklingen gav byggindustrin konsult- och analysföretaget Evidens i uppdrag att analysera argumenten för att hushållen är alltför skuldsatta och att bolånens ökningstakt och nivå skulle utgöra ett konkret hot med den finansiella stabiliteten.
Rapporten visar tydligt att det inte är hushållens riskbenägenhet utan snarare strukturella förändringar som ökat skuldsättningen. Exempelvis har omläggningar i bostadspolitiken inneburit att hushållen numer står för en större del av lånen till bostäder. Denna förändring, tillsammans med en ombildning från hyresrätter till bostadsrätter och urbanisering, har medfört en ökning av hushållens skulder. Rapporten visar också att hushållen med stor lånebörda också till stor del har en god betalningsförmåga. De som har de största lånen är de med bäst ekonomi.
- Rapporten visar tydligt att den ökade skuldsättningen beror på beslut som Sveriges politiker under stor enighet fattade under början av 90-talet, att flytta ansvaret för bostadsfinansieringen från staten till hushållen, säger Per-Ingemar Persson vd Veidekke Sverige. Om det nu är ett problem, vilket kan ifrågasättas, måste politikerna peka på ett alternativ. Att bygga bostäder handlar i grunden om investeringar och då är det självklart att någon måste ta ansvaret för finansieringen.
Bostadsfinansieringen är ett stort hinder för unga vuxna, studenter och nyinflyttade vilket riskerar att hämma kompetensförsörjningen, framför allt i våra storstadsregioner. Som läget är nu riskerar våra tillväxtregioner att gå miste om unga människor som vill bidra till framtidens näringsliv, de kan helt enkelt inte flytta hit då de inte kommer in på bostadsmarknaden.
- De åtgärder som myndigheterna vidtagit under senaste åren, bolånetaket, höjda kapitalkrav, höjda riskvikter m m, har gjort det svårare för resurssvaga hushåll, fr. a ”unga vuxna” att ta sig in på bostadsmarknaden, säger Per-Ingemar Persson. Eftersom 90 procent av det som byggs idag är ”ägda bostäder” måste politikerna vidta kraftfulla åtgärder för att stödja svaga hushåll att bygga upp eget kapital i form av subventionerat bosparande, ”startlån” efter norsk modell m m. Annars stänger man permanent ute en hel generation från bostadsmarknaden.
Med anledning av rapporten hölls även ett riksdagsseminarium titulerat ”Är hushållens Skuldsättning ett problem?” torsdagen den 5 december. Medverkade var rapportförfattaren Ted Lindqvist, VD Evidens, Thomas Östros VD i Bankföreningen, Irma Rosenberg fd vice Riksbankschef, Peter Wågström, koncernchef NCC, samt Lars E O Svensson, fd vice Riksbankschef.
Läs mer i bifogad rapport (PDF)
Förr ytterligare information kring rapporten, vänligen kontakta:
Lennart Weiss, Kommersiell Direktör Veidekke, 070-521 37 81
| Titel | Filtyp |
| ndellyxvutculjjp3gea | jpg |
