Vad påverkar arbetsmiljön?

Tematiskt kan man dela upp arbetsmiljön i fyra huvuddelar:

• organisatorisk
• psykosocial
• fysisk
• kemisk/biologisk

Pål Molander är direktör för Statens arbeidsmiljøinstitutt (STAMI) i Norge. Enligt honom visar forskningen tydligt att de viktigaste faktorerna, som både hämmar och främjar arbetsmiljön, är de som har direkt med själva jobbet att göra. – Alla arbetsplatser är olika och har olika arbetsmiljöutmaningar. Arbetsmiljön handlar med andra ord om själva arbetet – det vi gör på jobbet. Därför påverkar arbetsmiljön både de anställdas hälsa, arbetsengagemang och företagens resultat. Det handlar helt enkelt om att skapa bra arbete, säger Molander.

Molander säger att samma typ av utmaningar ofta uppstår inom olika företag, yrken och branscher. Några exempel är:

• kombinationen av höga krav i arbetet
• liten möjlighet att påverka hur arbetet ska utföras
• obalans mellan den upplevelse individen har av den ansträngning som läggs ner, och i vilken utsträckning man känner att detta värderas i förhållande till roller, ansvar och arbetsfördelning

Han lyfter även fram ledningsfaktorer, exempelvis om chefer agerar rättvist och socialt stödjande och underlättar för varje individ att göra bästa möjliga jobb, och i vilken utsträckning man lyckas skapa en arbetssituation som är så förutsägbar som möjligt. I byggbranschen finns det också vissa utmaningar relaterade till kemisk och mekanisk exponering, bland annat från damm, buller eller obekväma arbetsställningar.

Hur skapar man en bra arbetsmiljö?

– Arbetsmiljön är olika från arbetsplats till arbetsplats och kräver olika förhållningssätt, säger Molander. – Därför är det bra att ta fram kartläggningar som kan användas som underlag för utvecklingsarbetet. Det är också viktigt att mäta sig mot sig själv över tid. Då kan man lära sig mycket som kan vara användbart när man ska ta sig an utmaningarna.

Arbete kan både ge och ta hälsa

– Vi brukar säga att arbete ger hälsa. Men det förutsätter en viktig sak som många glömmer bort: att arbetsmiljön är bra, säger Molander. – Om den inte är det, finns det väldigt goda belägg för att dålig arbetsmiljö kan ta hälsa i stället. Till exempel är alla med inkluderingsbehov som utgångspunkt mer utsatta individer än de flesta i arbetslivet. Det finns ofta skäl till att de har blivit arbetslösa eller aldrig har kommit in ordentligt. Men de flesta har fortfarande förmågan att arbeta. För dem är det särskilt viktigt att de kommer in i bra arbetsmiljöer så att de får bra hjälp att komma över trösklar som kan vara högre än för andra. När de passerar tröskeln visar det sig att de ofta blir mycket kompetenta, lojala och skickliga medarbetare som tydligt bidrar positivt till värdeskapandet. Det är därför bra för individen, för verksamheten och inte minst för samhället att fokusera på en god och inkluderande arbetsmiljö.